hantverksintermezzo

Det är kallt om fötterna, så hantverket just nu är ett par varma nålbundna sockor.

Day 03 – Your parents

Föräldrar ja… dom där som alltid klagar på att man inte städar? Nej, jag har faktiskt väldigt bra föräldrar, om än kanske lite för fotbollsintresserade för min smak.

Min far hade stora problem med att jag bestämde mig för att komma just den dagen jag kom. Sverige spelade någon form av viktig VM-match i juni 1989 och jag såg till att han inte fick se det på tv. Tack och lov att det var på den tiden då folk fortfarande använde radio. Så jag är hyffsat säker på att bland det första jag hörde var en radiosändning av en fotbollsmatch. Omen för en framtida karriär? Icke! När jag väl hade lärt mig gå och springa så tog pappa mig till en öppen prova-på-fotboll-grej i hagaparken och tänkte att nu skulle han få den sonen han alltid velat ha.

Han gav upp efter mitt tredje rymningsförsök. Tur för honom att det sedan visade sig att min lillasyster var förtjust i fotboll.

Efter alla mina vänner och syrran så var mamma den ”första” jag kom ut för. Det gick till ungefär såhär:

Jag: mamma… jag är … mummelmummel.

Mamma: vad sa du?

(och jag tyckte hon lät väldigt arg och fantiserade ihop världens undergång)

Jag: jag är bög…

Mamma: jaha? Och?

Min mamma är också den som inte tvekade en sekund när jag frågade om jag kunde få en vävstol, och här sist när pappa var sugen på att köra hem en nästan 2,5 meter bred kista men tänkte diplomatiskt att det kunde vara bra att fråga först. Mamma är också den som med jämna mellanrum fick göra mat åt 10-15 lajvare med jämna mellanrum då lajvgänget träffades regelbundet.

Numera är mamma kanske största stödet när dom kommer till allt textilt, även om hon tycker jag är rätt så nördig. Vi nålbinder till exempel båda två tack vara Mattlo.

Min pappa och Fårös hembygdsförening har dumpat allt vad textil heter på mig av deras samlingar, vilket jag ser fram emot att få kika och lära mig mer om! Tanterna där nere tycker redan att det är hemskt roligt att det är en ”karl” som är intresserad av textilt hantverk.

Jag har helt enkelt awesome föräldrar!

Dag 02 – Your first love

Ja, vart ska man börja?

På dagis, där jag och en kille hade vårt egna lilla bord ett tag för bara oss två eftersom vi typ var dom lugna och inte fick plats vid som stora borden. Eller på fredagarna då vi dansade bugg i kuddrummet och alla tjejer ville dansa med mig. Jag ville däremot helst dansa med Jessica. Vi har känns varandra längre än jag kan minnas, och det finns fotografier på oss som bäbisar tillsammans.

Sen var det högstadiet och jag insåg att tjejer var ju inget intressant igentligen. Betyder det att jag vad bög? Jag ville ju inte vara bög! Det var ju något dåligt. Säkert i ett års tid försökte jag flörta och hitta en tjej jag gillade, men jag visste ju inte vad man skulle välja hos tjejer. Dom med störst bröst, dom med minst midja, dom med mest hjärna? Det var svårt, men så tillslut hittade jag en jag tyckte om.

Hon blev däremot ihop med min bästa kompis efter att jag introducerade dem till varandra. Story of my life verkar det som.

Men sen kom gymnasiet, och det var nog ändå då jag upplevde kärlek för första gången. På ett lajv.

Min ovannämnda kompis och jag fortsatte att lajva tillsammans, och vi försökte få fler till vår grupp. Lajvet halvåret innan hade vi fått med en tredje kille, och nu kom hans kusin och hennes bästa kompis också med. Men viktigast av allt var ju att bästa kompisens lillebrorsa kom ut och frös med oss i skogen också. Nu ska jag erkänna att min fantasi troligtvis har bättrat på minnet, men så som jag minns det så kom jag tillbaka till lägret första morgonen och fick se honom sitta vid eldstaden och försöka få igång elden (men vi borde inte haft någon eldstad).

Lajvet tog slut, och vi åkte hem till Stockholm allihopa, men fortsatte att umgås även offlajv. Det var iof en bit att ta sig till åkersberga, men det var där jag första gången kläckte ur mig att jag tyckte han var het. Det var iof i den åldern sexuell innuedo utgjorde halva språket, så dom flesta bara skrattade och tänkte på det.

Men till sist kom det ut, på den lilla communityn vintervila att jag gillade killar, och främst nämnda lillebror. Och storesyster gjorde som storesyskon gör och kom efter mig med nyslipade knivar. Jag skulle inte göra hennes lillebror gay!

Såhär i efterhand tycker jag mest hennes reaktion var söt. Men jag lovade henne att inte tala om att jag gillade honom, och det gjorde jag inte heller på säkert ett år.

Men till slut bestämde jag mig för att han måste få veta, och jag fick ”tillåtelse” att berätta, så jag tog honom till mitt favoritcafe i gamla stan och gjorde bort mig det värsta jag har gjort i hela mitt liv. Vi skulle förbli kompisar, och vi träffades en gång till innan vi slutade prata med varandra, och nu har han flyttat utomlands (dock inte pga mig).

Men om man går på stan kan man fortfarande se hans ansikte på tre ställen, och jag tror det finns en plats i göteborg också, och det senaste tillskottet i raden var London.

Dag 1½ - Introduce yourself

Jag insåg efter att jag postat förra inlägget att det var ju inte mycket till introduktion, snarare en lista - en ganska tråkig sådan. Så jag tänkte att jag skulle fylla på med lite mer…

personligt.

Jag råkar vara sådan som inte får ge blod för att jag hoppar i säng med ”fel” personer (annars skulle jag faktiskt hemskt gärna ha gett blod). Och nu tycker ni kanske att hela det här textilintresset förklarar sig självt: alla bögar gillar ju kläder och mode. Nu är det ju inte riktigt så, och varken mode eller kläder intresserar mig. Det som är viktigt för mig är materialet och hantverket, för hur många av er är faktiskt stolta över era kläder? Jag tror många bara ser kläder som en slit-och-släng-grej, något man lätt kan köpa nytt om det går ett litet hål i det. Men om man faktiskt gör sina egna kläder, eller kanske hantverkar i trä om man känner att det är mer ens rätta kall, så får man en mycket starkare koppling till sitt eget hantverk än till något man köpt.

Till skillnad från de flesta av mina vänner är jag också väldigt politiskt oengagerad – till och med ointresserad. Mina lajvarkompisar tenderar att ha röda åsikter medan resterande vänskapskrets (vilken är en väldigt liten procentsats) tenderar att tycka tvärt emot. Det ledde till en väldigt stor omställning i somras när jag först åkte på två lajv på raken, för att sedan åka på körresa i en vecka. Det var också då jag insåg att om någon frågar vad jag har för politiska åsikter så tänker jag inte svara. Och inte tänker jag skriva det här heller.

Och ja, jag sjunger i kör: gosskör till och med. Det är det inte alla som gör. I sommar ska vi till malta i en vecka, vilket ska bli riktigt roligt. Kruxet är bara att jag missar min uppsatsventilering, men nu ska jag nog ha pusslat och fixat så det löser sig ändå tack och lov.

Jag tror det får räcka såhär, allt annat vettigt om mig står ju faktiskt i förra inlägget.

återfödsel

Nu har jag haft ”skriv-nytt-inlägg-fliken” öppen i snart 10 minuter utan att skriva något. Det kanske inte alls var rätt att ge sig på att blåsa liv i min stackars gamla blogg? Men den som lever får se.

Det här är alltså min blogg. Jag startade den för jag vet inte hur länge sen, och tanken var att den skulle ägnas åt hantverk. Sånna bloggar är det ju så ont om. Tvärt emot vad namnet kan antyda väver jag inte bara band; jag har som mål att lära mig så många textila hantverk som bara möjligt.

Jag kan redan:

Karda, spinna på slända, tvinna, väva på brickor, väva, fläta, brodera, virka, sticka och sy. Tror det var allt.

Nästa projekt är väl att få lite mer koll på stickningen, har hört att aviga maskor också kan vara bra att kunna. Efter det blir det nog antingen att pilla på min nya spinnrock, eller knyppeldynan som dök upp här i helgen.

Efter den där listan är det kanske inte så överraskande att jag läser Textilvetenskap, andra terminen, på Uppsala Universitet. Och det är till stor del Saras fel. Jag träffade henne en gång i mora, och fastade genast för det här med vävning och textilproduktion. Vi har även lajvat tillsammans, och det är i den svängen som jag har lovat att brodera en ikonbild åt våran lajvgrupp. Projekten tar aldrig slut.

Lajv började jag förövrigt med för att jag har den ovanan att bara läsa fantasyböcker. Det ledde till en liten rollspelsgrupp i mina yngre dagar, och sedan till lajv. Jag börjar dock tröttna lite på lajvandet skulle jag tro, men det betyder inte att intresset för historiska kläder försvinner!

Det känns lite ovant att skriva igen, det känns ju nästan som om jag inte har gjort det sedan gymnasiet. Men jag har ju jämt något hantverk i väskan – det och en bok – så varför inte försöka återuppliva den här bloggen. Hon som peppar mig är Anneli. Och även om det kanske går segt, så kan det ju inte gå segare än för Oscar.

Allt detta sitter jag alltså och skriver när jag igentligen (ja, jag stavar det så) borde brodera på Emmas kudde. Med det är svårt när inspirationen tryter.

Nu får vi se hur lång tid det tar innan alla börjar hitta hit igen.

Tiden går

Det var en halv evighet sedan jag vävde, och när jag väl började, glömde jag bandet borta i en vecka, så därför är det ett tag sedan jag skrev en inlägg. jag har hunnit svampfärga en del med helena också, men det får bli ett annat inlägg.
ovan är ett band som betalning till my för färden från uppsala senast. även om vi tog en liten omväg.
när jag gjorde ändarna på bandet fick jag ett par trådar tillräckligt nog för att fyrfläta armband av, och kände mig tvungen att göra ett band i de granländska färgerna också.

K.A. Almgren Sidenväveri

detta är från besöket vid K.A. Almgren Sidenväveri på söder i stockholm som jag besökte tillsammans med vänner från textilvetenskapslinjen vid uppsala universitet. väverskan var jättetrevlig, och gjorde än mer att jag vill lära mig väva tyg också. hon gör alla steg i produktionen själv - jämfört med de över 200 arbetare som var anställda under väveriets glansdagar - bland annat att dra en 70 meter lång varp med över 1000 trådar!

här använder hon en jaquard-vävstol och väver ett av väveriets gamla mönster. tyget är beställt till kronprinsessans bröllop, och skall användas till fanor och standard.